BSAG tar sig an skogsbrukets vattenpåverkan
Största delen av belastningen på Östersjön härrör från mark, närmare bestämt från jord- och skogsbruk. Nya forskningsrön visar att skogsbrukets vattenpåverkan är betydligt större än man har trott. Omedelbara åtgärder krävs för att avhjälpa situationen.
Skogsbruket påverkar sjöarna, havet och vattendragen direkt och indirekt
Till följd av dikning, avverkning och markberedning i skogarna frigörs suspenderat material, humus (finfördelat organiskt material) och näringsämnen som övergöder vattnet. Via inlandsvatten såsom sjöar, träsk, älvar, åar och bäckar hamnar näringsämnena till slut också i Östersjön. Östersjöns övergödning är ett stort problem som leder till att vattnen grumlas, skadliga blågröna alger förökar sig och syreförlust uppträder på havsbottnen.
I vattnen hamnar också kol. En stor del av kolet (40–70 %) frigörs till sist i atmosfären i form av koldioxid, vilket snabbar på klimatförändringen. När kolet vandrar ut i frodiga havsvikar kan det också öka utsläppen av metan, vars klimatvärmande effekt är avsevärt större öka än koldioxidens. Klimatförändringen är ett hot mot hela ekosystemet, och det känsliga Östersjön är särskilt utsatt för klimatförändringens verkningar.
Det är nödvändigt att minska skogsbrukets vattenpåverkan för att Östersjöns tillstånd ska förbättras och för att klimatförändringen ska motverkas. Kostnadseffektiva verktyg finns redan. Det marina ekosystemets återhämtning försvåras ytterligare, om Östersjön blir varmare i och med att klimatet förändras. Det ökar behovet av åtgärder inom avrinningsområdet.
Vattenpåverkan kan minskas genom noggrannare planering och genomförande
Inom skogsbrukets vattenskydd är det i Finland tradition att framför allt anlägga olika vattenskyddskonstruktioner för att hindra näringsämnena från att ta sig ut i sjöar och vattendrag. Många av de nuvarande vattenskyddsmetoderna i Finland har ändå visat sig vara ineffektiva. Uppmärksamheten behöver flyttas till skogsmarken, där belastningen uppkommer. När man minimerar mängden marksubstanser och näringsämnen som börjar röra sig bort från skogsmarken och när man ser till att hantera vattenhushållningen inom avrinningsområdet kan den belastning som drabbar Östersjön minskas betydligt.
Ett effektivt vattenskydd kräver både restaureringar och att skogsvårdsåtgärderna planeras mycket noggrannare än i dag. Målet behöver vara att dikningarna minimeras. Dessutom måste diken som redan har grävts och som är onödiga eller alltför djupa åtgärdas och återställas för att skogarna ska återfå sin förmåga att hålla kvar vatten. Inte bara dikningarna utan också kvaliteten på och bredden hos de trädbevuxna skyddszonerna invid vatten och småvatten måste ägnas uppmärksamhet, eftersom de inverkar på vattnens ekosystem och övergödning.
Inom en nära framtid kommer den finska industrins virkesanskaffning allt mer att överflyttas till torvmarker. Risken är att utsläppen till vatten växer ytterligare, trots att utvecklingen borde gå åt motsatt håll. Nu behövs styrinstrument för att situationen inte ska bli omöjlig att hantera.
Taina Ihaksi, projektdirektör, skogsbruk, BSAG
BSAG har målet att minska skogsbrukets vattenpåverkan
Målet för BSAG:s verksamhet inom skogssektorn som startade i början av 2024 är att minska skogsbrukets vattenpåverkan i hela Östersjöns avrinningsområde och att minska belastningen från land till hav. Under det första året har vi samlat information om skogsbrukets vattenpåverkan och om förändringsbehoven genom att intervjua en stor skara finländska skogssakkunniga: från forskare till människor som arbetar praktiskt, intresseorganisationer och företag. Vi har också utarbetat policyrekommendationer för minskad vattenpåverkan. Under de kommande åren inleder vi genomslagskraftiga projekt för att nå målet i samverkan med intressegrupper.
KONTAKTA OSS
