Skip to content

REGENERATIVT JORDBRUK ÄR MER ÄN KOLINLAGRANDE JORDBRUK

Regenerativt jordbruk är ett sätt att producera mat som gynnar både jordbrukaren och miljön. Det bidrar till en förbättring av markens bördighet, ökar kolinlagringen och stödjer den biologiska mångfalden. Kolinlagrande jordbruk är en del av regenerativt jordbruk och med hjälp av det kan jordbrukare bromsa klimatförändringarna. En åkermark i gott skick producerar en säkrare skörd och minskar beroendet av köpta insatser. Det förbättrar försörjningsberedskapen i samhället.

Viljelijät Patrick Nyström ja Sirkku Puumala 
kaivavat peltomaata.
Genom att kombinera de bästa av de kända metoderna och de nya, kan man odla på ett sätt som förbättrar jordhälsan kontinuerligt. Östersjön och klimatet gynnas också av regenerativt jordbruk. 

En välmående mark är grunden i regenerativt jordbruk

Regenerativt jordbruk innebär ett helhetsmässigt odlingssätt som förstärker hela ekosystemet. I praktiken betyder det att man strävar efter en förbättring av jordhälsan, en ökning av den biologiska mångfalden och kollagren i marken samt en välfungerande vattenhushållning.

Regenerativt jordbruk innebär mer än enstaka odlingsåtgärder. Det viktiga, förutom vad som görs, är hur det görs. Regenerativt jordbruk är ett sätt att utnyttja en mångsidig samling av goda jordbruksmetoder situationsanpassat, vilket betyder att man anpassar metoderna på bästa sätt utgående från situationen.

*

Regenerativt jordbruk är livsmedelsproduktion som förbättrar jordhälsan och miljön med hänsyn till de gällande omständigheterna.  

image/svg+xml

BEGREPP INOM REGENERATIVT JORDBRUK

Regenerativt jordbruk

Jordbrukssystem, vars syfte är att i samband med livsmedelsproduktionen stävja klimatförändringarna och förbättra miljöns tillstånd på ett kontinuerligt och helhetsmässigt sätt.

Regenerativ odling

Odlingssätt, vars syfte är att i samband med livsmedelsproduktionen förbättra jordhälsan, vattenskyddet och jordbruksekosystemens tillstånd på ett kontinuerligt och helhetsmässigt sätt.

Kolinlagrande odling

Odlingssätt, vars syfte är att i samband med livsmedelsproduktionen öka markens långvariga kolinlagring och minska utsläppen av växthusgaser från åkermarken.

Maten och miljönyttorna från samma åkrar   

Genom att under varje växtperiod förbättra markens bördighet lite mer, i stället för att låta den försvagas obemärkt, kan man uppnå flera nyttor både ur jordbrukarens och miljöns synvinkel. En av fördelarna som forskas inom regenerativt jordbruk är kolinlagringen från atmosfären i marken.

Att öka markens kollager vid sidan av livsmedelsproduktion kallas kolinlagrande odling. Att lagra kolet i jordbruksmarken ökar mullhalten i åkern och bromsar klimatförändringarna.  
 
Den förbättrade odlingssäkerheten och inbesparingarna på de köpta insatserna inverkar positivt på gårdens ekonomi. En åker i gott skick håller kvar vatten och näringsämnen och minskar erosionen. Den tål också växlande väderförhållanden bättre. När den värdefulla matjorden hålls i åkern och näringskretsloppet fungerar kan man spara pengar. På så sätt kan man också bromsa övergödningen av Östersjön.  

Att maximera kolinlagringen och den biologiska mångfalden samt att se till att vattenhushållningen fungerar och att utsläppen i vattendragen minimeras är både metoder och mål i regenerativt jordbruk. 

Kriterierna för regenerativt jordbruk

De många nyttorna av regenerativ odling har också noterats av företag i livsmedelskedjan, samtidigt som konsumenternas intresse för matens ursprung ökar hela tiden.

Företagen behöver kunna följa sina kontraktsodlares framsteg och åtgärder. För att tillgodose detta behov har vi utvecklat kriterier för regenerativt jordbruk och en inlärningsväg för jordbrukare.

I Finland drivs principerna och metoderna inom regenerativt jordbruk av till exempel vår Carbon Action-verksamhet, som också inkluderar centrala företag i det finländska livsmedelssystemet.

Det går att förbättra markstrukturen och samtidigt få skördar med samma eller mindre utgifter. Gårdar av alla storlekar och produktionsinriktningar kan odla regenerativt.

Riitta Lehtinen, jordbrukare, Miekon-Liski, Tammela

Principerna för regenerativt jordbruk

Regenerativt jordbruk kan sammanfattas i tre principer: maximera fotosyntesen samt den mikrobiella aktiviteten i marken och minimera störning av marken.

Ifall åkern har stora problem med markbördigheten lönar det sig att satsa på att kartlägga problemen och åtgärda dem. När grunden är i skick kan åkerns produktivitet förbättras genom att sköta om jordhälsan.

Vattenhushållningen i åkern måste vara i ordning och vattnet får inte bli liggande på åkern. Markpackning måste åtgärdas, eftersom syre och vatten inte cirkulerar ordentligt och mikroblivet är försvagat i packad mark.

Ett äkta växttäcke året om och en mångsidig växtföljd skyddar marken mot erosion och urlakning av näringsämnen. Odlingsmetoderna förbättrar även markstrukturen, mullhalten och mångfalden av mikroblivet. Välmående mikrober hjälper också till att förhindra växtsjukdomar.  

Det går bra att förstärka åkernaturens biologiska mångfald genom att grunda blommande åkerremsor och skalbaggsåsar på passliga ställen. 

Kraftig jordbearbetning och riklig användning av kemikalier stör markens mikrober och mikroorganismer. Däremot främjar användningen av fånggrödor och en mångsidig växtföljd mikroblivet.   

Maataloustraktori puintityössä pellolla.
Alla gårdar och produktionsinriktningar kan vara regenerativa. Det väsentliga är att agera enligt principerna för regenerativt jordbruk i varje situation.

Naturens processer stöder jordbrukaren

I naturen är alla processer kopplade till varandra och inom jordbruket kan vi antingen förstärka eller försvaga dem. Med regenerativt jordbruk strävar man efter att stödja naturens egna processer och samtidigt förbättra skördarna och effektivisera produktionen.

Fördelarna av att stödja de naturliga processerna märks beroende på situationen som ökad inkomst, inbesparingar eller immateriella nyttor.  

Biologisk mångfald eller biodiversitet är en viktig del av regenerativt jordbruk. En stor artrikedom i åkernaturen förstärker hela ekosystemets anpassningsförmåga. Därtill bjuder det på flera nyttiga ekosystemtjänster, som till exempel pollinering av växter, näringsämneskretslopp och skadegörarkontroll.  

En åkermark full av liv myllrar också av mikrober som bryter ned organiskt material och lagrar kol. Många jordbrukare sköter om den underjordiska boskapen aktivt genom att tillsätta organiskt material i åkermarken och minimera störningen av de små organismerna.  

Ett stort antal olika organismer i åkern har en ytterst viktig roll i upprätthållandet av åkermarkernas funktion. De spelar också en central roll för jordhälsan och växthälsan samt kolinlagringen i marken. 

Att fokusera på jordhälsa är intressant och ger hopp, eftersom det går att se resultat redan inom några år.

Nina Långstedt, jordbrukare, Krämars gård, Ingå

Regenerativt jordbruk tryggar framtiden 

Jordbrukets verksamhetsmiljö förändras ständigt på grund av klimatförändringarna, ekonomisk press, förändringar i jordbrukspolitik och olika hälso- och säkerhetshot. 

Både jordbrukaren och åkrarna behöver vara motståndskraftiga, eller resilienta, för att kunna fungera under varierande förhållanden. Regenerativt jordbruk är ett sätt att stärka motståndskraften, både på gårdsnivå och i hela samhället.  

Att introducera nya arbetsmetoder kräver alltid en liten investering i utbildning och experiment. Stora ekonomiska investeringar behövs dock inte, och med tiden betalar investeringen sig tillbaka. Det enklaste sättet är att börja med små experiment på den egna gården och följa arbetet till exempel i Carbon Action Svenskfinland-projektet.  

En förbättrad lönsamhet fungerar som motivation för att fortsätta jordbruket i en situation där det råder många osäkerheter och antalet gårdar ständigt minskar.  

Att kunna inverka på de egna åkrarnas produktivitet ökar odlarnas känsla av autonomi, vilket i sin tur påverkar arbetskapaciteten. Allt detta säkrar den inhemska försörjningsberedskapen även i framtiden. 

KONTAKTA OSS

Anne Antman

Projektchef, regenerativt jordbruk

+358 40 650 3690

anne.antman@bsag.fi

Menna Rantala

Projektdirektör, regenerativt jordbruk

+358 40 352 9913

menna.rantala@bsag.fi

AKTUELLT

image/svg+xml