Företag i den finländska livsmedelskedjan eniga: dags att främja regenerativt jordbruk
Finlands livsmedelstrygghet, jordbrukets och livsmedelsindustrins lönsamhet samt livsmedelsproduktionens klimat- och miljöpåverkan måste åtgärdas under nästa regeringsperiod och därutöver. Regenerativt jordbruk förbättrar markens bördighet och miljöns tillstånd och erbjuder lösningar på den nödvändiga förändringen, både på gårdsnivå och i hela livsmedelssystemet.
En åkermark i gott skick tål extremväder bättre och producerar säkrare skördar. Hållbar återvinning av näringsämnen ökar självförsörjningen i livsmedelsproduktionen och minskar avrinningen av näringsämnen till vattendragen. En grupp företag i den finländska livsmedelskedjan har uttryckt sitt stöd för ett brett främjande av regenerativt jordbruk på grund av dess många fördelar.
Beslutsfattare måste engagera sig
Många livsmedelsproducenter bedriver redan jordbruk med regenerativa metoder och förbättrar sin verksamhet kontinuerligt med hjälp av principerna för regenerativt jordbruk. Att driva förändringen kan dock inte endast ligga på jordbrukarnas ansvar, utan det krävs åtgärder av hela livsmedelssystemet: från företag, beslutsfattare, aktörer inom den tredje sektorn till konsumenter.
Vi, de undertecknade finländska företagen, har redan vidtagit konkreta åtgärder för att främja regenerativt jordbruk i Carbon Action-samarbetet och vi är fast beslutna att fortsätta driva på denna nödvändiga förändring i framtiden i samarbete med hela livsmedelskedjan och forskare. Vi ser att regenerativt jordbruk inte bara är avgörande för den finländska livsmedelssäkerheten, utan att det också bidrar till att stävja klimatförändringarna och förbättra livsmedelssystemets motståndskraft i förändrade klimatförhållanden.
Regenerativt jordbruk förbättrar gårdarnas ekonomiska förutsättningar på lång sikt genom att förbättra skördesäkerheten och lönsamheten. Genom regenerativt jordbruk kan vi stärka vårt naturkapital och minska avrinningen av näringsämnen till vattendragen. Regenerativt jordbruk binder kol i marken, stöder den biologiska mångfalden och främjar näringscykeln.
Nu behövs åtgärder även på den politiska fronten: övergången till regenerativt jordbruk kräver en stödjande rättslig miljö och konkreta beslut. Det behövs en tydlig signal från beslutsfattarna till hela livsmedelskedjan om att regenerativt jordbruk är en effektiv lösning på miljöproblemen och lönsamhetskrisen inom livsmedelsproduktionen.
Regenerativa jordbruksmetoder bör tas i bruk
För att säkerställa en snabb spridning av regenerativt jordbruk och dess fördelar för jordbrukarna, miljön och hela livsmedelssystemet:
• Behövs ett åtgärdsprogram som sträcker sig över valperioden och sektorsgränserna för regenerativt jordbruk och jordhälsa/markens bördighet för att främja åtgärder för regenerativt jordbruk på gårdarna, i forskningen, rådgivning, utbildning och en omfattande övergång till regenerativt jordbruk.
• Tillräcklig finansiering måste säkerställas för att genomföra det operativa programmet.
De undertecknade finländska företagen
FRÅGOR OCH SVAR
Vad är regenerativt jordbruk?
Regenerativt jordbruk är jordbrukssystem vars syfte är att i samband med livsmedelsproduktionen stävja klimatförändringarna och förbättra miljöns tillstånd på ett kontinuerligt och helhetsmässigt sätt.
Regenerativ odling avser ett sätt att producera livsmedel som inte bara ger en god skörd utan också strävar efter att förbättra miljön på ett helhetsmässigt sätt. Genom att fokusera på att sköta om markens bördighet kan man öka kolinlagringen i marken och stävja klimatförändringarna, utsläppen i vattendragen och artförlusten. En mark i gott skick är mer motståndskraftig mot extremväder och ger en säkrare skördar under förhållanden som hela tiden ändras.
Regenerativt jordbruk är mer än de enstaka åtgärderna. Det är ett flexibelt sätt att använda sig av goda jordbruksmetoder och anpassa dem enligt varje situation. Regenerativt jordbruk styrs av tre principer: maximera fotosyntesen, maximera antalet mikrober i marken och minimera störningen av markprocesserna. Situationsanpassad odling kräver färdigheter, kontinuerligt lärande och kunskap om den egna gården. Forskning, utbildning, rådgivning och ömsesidigt lärande är avgörande för att införa regenerativt jordbruk.
Vad är Carbon Action?
Carbon Action-samarbetet utvecklar och utforskar sätt för jordbruket att stävja klimatförändringarna och förlusten av den biologiska mångfalden. Carbon Action-forskare, jordbrukare och företag arbetar tillsammans för att främja kolinlagrande regenerativt jordbruk och för att vetenskapligt validera resultaten. Baltic Sea Action Group koordinerar samarbetet och forskningen koordineras av Finlands meteorologiska institut.
Varför behövs regenerativt jordbruk?
1. Bekämpar klimatförändringarna. Det talas ofta om kolinlagrande jordbruk då man vill betona det regenerativa jordbrukets roll i att lagra in atmosfäriskt kol i marken och stävja klimatförändringarna. Att öka kollagren i marken i samband med jordbruket är ett av det mest effektiva sättet att binda atmosfäriskt kol och mildra klimatförändringarna. Initiativet 4 per 1000, som Finland undertecknat vid klimatkonferensen i Paris, uppskattar att vi genom en ökning av markens kollager på 4 promille kunde binda samma mängd kol i marken som årligen produceras av mänsklig verksamhet. Det väsentliga är att beräkningarna bygger på tanken att mat produceras och kol binds på samma åkrar.
2. Klimatutsläppsbalansen inom markanvändningen i Finland är i akut behov av lösningar som snabbt kan tas i bruk. Åtgärder inom jordbruket kan implementeras redan under nästa odlingssäsong. Finsk forskning inom mätning av markens kollager är av toppklass, och de praktiska försöken följs internationellt.
3. Ekonomisk lönsamhet och anpassning till klimatförändringarna. Regenerativt jordbruk strävar efter ett välmående åkerekosystem som kan anpassa sig till torka, höga regnmängder och att producera skördar trots extrema förhållanden. I regenerativt jordbruk fokuserar man på växtföljd, växttäcke året om och effektiv användning av näringsämnen. Genom dessa metoder kan jordbrukarna minska de ekonomiska riskerna. Livsmedelsföretagens klimatmål riktar också uppmärksamheten mot utsläppen från primärproduktionen, och regenerativa råvaror efterfrågas alltmer på de internationella marknaderna.
4. Permanent minimering av utsläppen till vattendragen. Jordbrukets näringsämnesutsläpp är den största källan till övergödningen i Östersjön och andra vattendrag. Regenerativt jordbruk utgår ifrån en fungerande vattenhushållning på åkrarna, vilket i sig minskar näringsutsläppen. En mark i gott skick och ett kontinuerligt växttäcke håller kvar vatten och näringsämnen som växterna kan använda. Regenerativt jordbruk kan också bidra till att ta itu med en av grundorsakerna till problemet: årtionden av fosforackumulering i åkrarna.
5. Återvinning av näringsämnen är en följdriktig del av det regenerativa jordbruket eftersom användningen av återvunna organiska näringsämnen gynnar markmikrobernas levnadsförhållanden, vilket i sin tur ökar kolinlagringen i marken. När näringsämnen återvinns i jordbruket rinner de inte ut i vattendragen.
6. Stärker den biologiska mångfalden. Regenerativt jordbruk strävar efter att regenerera ekosystemet och ersätta monokulturer med mer mångsidiga artbestånd. Mångfalden ovan jord ger stöder även den biologiska mångfalden under markytan. Också pollinatörernas livsvillkor förbättras. Ett diversifierat ekosystem är mer anpassningsbart till skadedjur och extrema väderförhållanden.
KONTAKTA US
