Precisionsodling i Sverige och Danmark

Resan arrangerades av projektet Greppa Marknaden i slutet av mars 2025. Under tre dagar besökte vi fem gårdar i Sverige och Danmark för att få se på det senaste inom lantbruksteknologi, innovativa odlingsstrategier, vattenhushållning samt miljö- och markförbättrande åtgärder. I den här bloggen kommer vi att koncentrera oss på det vi lärde oss om precisionsodling.

Innan vi ger oss in på själva reseberättelsen tar vi en snabb genomgång av begreppet precisionsodling. Det är alltså ett paraplybegrepp som betecknar olika mätningsmetoder, analysverktyg och praktiska tillämpningar för att optimera användningen av insatsmedel, främst gödsel och olika typer av växtskyddsmedel. Syftet med precisionsodling är att med större noggrannhet kunna avgöra hur mycket insatsmedel som behövs var och på vilken tidpunkt ute på åkrarna för att öka skördarna och minska resursförbrukningen.

Lantmännens Framtidsgård i Bjertorp

Vår buss lastad med 35 glada resenärer viker ut från landsvägen i Vara kommun, ca 100 km norr om Göteborg, och kör igenom en ståtlig allé och parkerar invid några större stallbyggnader som tillhör Bjertorp slott. Här på slottets gamla gods driver lantbrukskooperativet Lantmännen Framtidsgården Bjertorp.

Efter en snabb titt in i själva slottet, leds vi in i en möteslokal där vi får höra mera om Framtidsgården, som driver växtodling på en areal av 890 hektar. Gården producerar utsäde och genomför samtidigt forskningsprojekt och växtodlingsförsök med syftet att öka skördarna och minska klimatpåverkan från jordbruket.

Gården har en 20 års erfarenhet av precisionsodling, vilket utövas i praktiken genom att utnyttja satellitdata i odlingen. Därtill testar man fuktsensorer i marken som hjälper till att avgöra när marken är tillräckligt torr att köra på för att undvika skadlig markpackning. Med hjälp av teknologin strävar man på Framtidsgården efter att nå klimatneutralitet år 2050, samtidigt som man vill höja skördenivåerna med 50 %.

Entorp gård i Skara

Följande etapp låg i grannkommunen Skara. Både historiskt och i modern tid är både Vara och Skara utpräglade jordbrukskommuner. De ligger i den så kallade Västgötaslätten, som är ett slättområde som helt präglas av spannmålsodling och kallas även ibland för Skara-Varaslätten.

På Entorp gård i Skara uppodlas en mycket jämn, 150 hektar stor åkeryta med sandig jordart av jordbrukaren Henrik Stadig. Vi står ute vid åkern och beundrar två stora vindmöllor mitt ute på åkern. Vi får höra, att det trots 15 dåliga år och låga elpriser varit en något lönsam investering för gården.

Snart kommer vi även in på jordbruksmetoderna och talar om gödslingen som kommer att ske inom kort. För att komma på rätt nivå i gödslingen använder Stadig sig av nollrutor. Här används även en kvävesensor (N-sensor) för att styra gödslingen utifrån grödans behov på olika delar av fältet.

Medan vi tar fika hör vi på Mats Söderström från Sveriges lantbruksuniversitet berätta om skördekartering, fjärranalys och sensorer på fält samt nationella digitalkartor. Söderström strävar efter att styra tanken från ”Precision Agriculture” till ”Decision Agriculture”.  Med det menar han att det redan finns en hel del satellitdata tillgängligt för vem som helst, men frågan vi bör ställa nu är hur bär sig slutanvändaren åt för att få ut relevant information ur datamängden.

För att kunna optimera mängden diverse insatsmedel kan odlare idag använda sig av t.ex. satellit- eller drönarbilder för att granska variationen ute på åkern. Den här informationen kan sedan analyseras och användas för att skapa en styrfil för traktorn som justerar givan enligt inmatade data.

Agro Food Park och SEGES Innovation

Nästa dag seglade vi över Kattegatt till Danmark, närmare bestämt den jylländska huvudstaden Århus. På en blåsig åkerslätt utanför den gamla universitetsstaden ligger Agro Food Park: ett enormt företagskomplex bestående av ett hundratal firmor inom jordbruks- och livsmedelsbranschen. Här verkar även forsknings- och innovationsföretaget SEGES Innovation som arbetar för ett hållbart och lönsamt jordbruk i och utanför Danmark.

Av Danmarks landareal på ca 4,3 miljoner hektar består över hälften, dvs 2,6 miljoner hektar (2024), av jordbruksmark. För jämförelsens skull kan nämnas att det finska jordbruksmarker breder sig ut över ett område på 2,2 miljoner hektar (2023), vilket motsvarar ca 8% av landytan. Det är då kanske inte så konstigt att danskarna går i bräschen för utvecklingen av jordbruksteknologi och det uppges att ca 80 % av de danska jordbrukarna tillämpar någon form av precisionsodling.

På Agro Food Park hörde vi föredrag bland annat om hur drönarteknologi utvecklas för att fotografera grödor och tillämpningen av AI för att identifiera ogräs. Vi såg även en filmsnutt på en obemannad maskin som utnyttjade laser för att ta kål på ogräs ute på fält. Ute på demonstrationsåkern fick vi även se robotmaskiner arbeta med lättbearbetning.

Trivsel och nytta på odlarresa

Att få besöka gårdar och prata med jordbrukare i våra grannländer, och därigenom själv uppleva allt på plats och ställe är fortfarande helt annat än att till exempel surfa på nätet för att söka information. Det var heller inte bara föreläsarna som stod för undervisandet: resan bjöd även på flera givande pratstunder med kunniga och engagerade medresenärer.

Vill du veta mera rekommenderar vi varmt att du ser på vårt webbinarium från hösten 2024 där jordbrukaren Tage Stam föreläser om hur han optimerar sina odlingsbeslut med hjälp av satellitdata. Inspelningen innehåller praktiska och matnyttiga tips för den som är intresserad av att fördjupa sig i ämnet.