MULTA-projektet utvecklar ett verifieringssystem för kolinlagring
I Carbon Actions MULTA-projekt utvecklas ett mätnings- och verifieringssystem, med hjälp av vilket man kan bestämma mängden kol som binds i marken. Kolbindning i marken, additionalitet, stabilitet och kolläckage måste fastställas genom vetenskapligt gångbara metoder. Då förändringarna i kollagren verifieras ger det odlare möjlighet att följa med jordbruksmetodernas inverkan på åkermarken. Företagen i livsmedelskedjan är intresserade av produktionens kolfotspår. På samhällsnivå skapar vetenskaplig verifiering en grund för till exempelvis jordbruks- och klimatpolitiska instrument och kolmarknader. Meteorologiska institutet, som bedriver internationell klimatforskning på toppnivå, ansvarar för utvecklingen av verifieringssystemet.
Målet för MULTA-projektet är att skapa en giltig metod för att verifiera kolinlagringen, inte bara för att analysera konkreta mätresultat. Verifieringssystemet utnyttjar data som är insamlat från ett omfattande område och den kan modellera och förutsäga kolinlagringen även i områden där mätdata är knappa.
Syftet med forskningen är att skapa en helt ny typ av plattform: en ”nätverksinfrastruktur”, som kan kombinera flera modelleringsmetoder för kolinlagring i en räknare som uppdateras i realtid. Resultaten som produceras på detta sätt kan utvärderas med hjälp av flera modeller utan att behöva anpassa inmatningsmaterialet individuellt för alla modeller.
Kolinlagring i marken har tidigare forskats med hjälp av skilda simulationer och mätningar. I MULTA -projektet skapas ett helt verifieringssystem som behandlar mätdata, modellering och informationssystem effektivt och som fungerar pålitligt under olika förhållanden i olika länder. På så sätt kan vi testa verifieringen av kolinlagring i Finland och senare skala upp metoderna till åtgärder på annat håll. Verifieringssystemet som utvecklas kan således främja Finlands position som föregångare inom kolinlagring.
Fältobservatoriet synliggör kolet i marken
Fältobservatoriet har utvecklats tillsammans med Tavastlands yrkeshögskola (HAMK) för att åskådliggöra metoderna som utvecklats i projektet och resultaten de givit. Fältobservatoriet kommer snart att vara en allmänt tillgänglig plattform på nätet. Den kommer att visa insamlade mätdata från forskningsfält och åkrar där kolbindande jordbruk testas, samt resultaten från beräkningar i kolinlagring. Förutom gasutbytesmätningar samlas realtidsdata på plattformen med hjälp av satellitdata, fältsensorer, väderprognoser och markanalysdata. Genom Fältobservatoriet kan forskare, jordbrukare och medborgare redan snart se de effekter som regenerativ jordbruksmetoder har för kolinlagringen i marken.
I projektet testar 100 Carbon Action-försöksgårdar de odlingsmetoder inom kolbindande jordbruk som ska utvecklas, och bjuder samtidigt på forskningsmaterial. Jordbrukarna i projektet gynnas både direkt och indirekt av verifieringssystemet: i Fältobservatoriet kommer forskningsresultaten snart att finnas tillgängliga i realtid, och i framtiden kommer man att helt konkret kunna följa med kolinlagringen på de egna åkrarna och effekterna av odlingsåtgärderna. Konceptet kolinlagrande jordbruk har spridit sig snabbt. På begäran av odlare har en större Carbon Action-klubb startats våren 2020 vid sidan av de hundra försöksgårdarna för utbyte av information. Nya gårdar är välkomna med i klubben! Företagen på plattformen kommer att gynnas av utvecklingen av beräkning och modellering i sin egen verksamhet. I framtiden kommer de att kunna bestämma alla kolflöden och noggrant räkna ut osäkerhetsfaktorer i till exempel livsmedlens kolfotspår med hjälp av resultaten från verifieringssystemet.
De positiva effekterna av kolinlagrande jordbruk för marken har varit förvånansvärt snabba (se till exempel denna intervju på finska). Kolinlagring som koncept är av intresse för forskare och olika delar av samhället, bland annat olika internationella nätverk. Baltic Sea Action Group (BSAG) koordinerar projektets interaktion, står för fenomenaliseringen av resultaten och för att göra dem till en del av samhälleligt beslutsfattande. Tack vare det utmärkta kommunikationsarbetet är jordbrukare, medborgare och ett ökande antal beslutsfattare mycket väl informerade om projektets mål och redan uppnådda resultat.
När projektet fortskrider kan fördelarna av kolinlagring och möjliga risker för den snart identifieras och resultat förutses på lång sikt. Slutligen kan man, utifrån projektets resultat, också skapa en modell för hur jordbrukare kan få ersättning för kolsänkor i form av krediter och kompensationer.
Layla Höckerstedt, forskningskoordinator, Meteorologiska institutet
