Miljöeffekter av kolinlagrande jordbruk
Enligt BSAG:s litteraturöversikt kan kolinlagrande odlingsmetoder ge många miljöfördelar, men de bör utgöra en del av ett helhetsmässigt uttänkt odlingssystem som är anpassat till de lokala förhållandena.
Internationella forskningsresultat ger starka belägg för att kolinlagrande jordbruksmetoder som odling av fånggrödor, gröngödslingsvallar och skogsjordbruk påverkar miljön positivt på flera olika sätt. Det framgår ur BSAG:s litteraturöversikt Miljöeffekter av kolinlagrande jordbruk.
Kolinlagrande odlingsmetoder stödjer den biologiska mångfalden, medan en rikedom av mikroorganismer i marken är nyckeln till en långsiktig kolinlagring. Större biologisk mångfald kan också gynna pollinerare och naturliga fiender till skadegörare.
Den övergripande effekten av kolinlagrande jordbruk på vattenkvaliteten är positiv. Utökat växttäcke minskar erosionen och belastningen av partikelbunden fosfor på vattendragen, men kan ändå öka risken för urlakning av löslig fosfor.
Helheten avgör
Jordbruksjordarna är en betydande källa till kväveoxidul (N₂O), som är en kraftfull växthusgas. Om utsläppen av kväveoxidul inte tas i beaktande kan möjligheterna att dämpa klimatförändringarna genom kolinlagrande jordbruk överskattas. Risken för ökade utsläpp av kväveoxidul bör beaktas vid reducerad bearbetning, organisk gödsling och kvarlämnande av växtrester på åkern.
Forskningsrönen visar att kolinlagrande jordbruk baserat på enstaka åtgärder inte är det mest effektiva sättet att uppnå klimatförändringsreducerande effekter.
”Baserat på litteraturen kan kolinlagrande odlingsmetoder ge positiva miljöeffekter när de genomförs korrekt och som en del av en övergripande gårdsförvaltning. Det handlar också om att öka återhämtningsförmågan, det vill säga resiliensen. Till exempel erbjuder principerna och verksamhetsmodellen för regenerativt jordbruk en väg som stödjer detta”, säger Veera Naukkarinen, som har utarbetat litteraturöversikten och som för närvarande arbetar vid Helsingfors universitet.