Havsområde kring Stora Fagerö skyddas

Baltic Sea Action Group har i år fortsatt att kontakta ägare av privata havsområden och öppnat flera diskussioner kring havsnatursskydd. I början av 2023 intresserade sig Ingå församling av naturskyddet. Församlingens fastighet på Stora Fagerö fungerar som fritidsområde om somrarna. BSAG:s intresse gentemot fastigheten väcktes ändå på grund av områdets framstående undervattensnatur. Havsområdet passar utmärkt som Ett Levande Östersjön-projektets följande havsskyddsområde och målet är att lämna in skyddsansökan till NTM-centralen ännu i år.

Skyddet av ålgräsängar bidrar till den biologiska mångfalden i havet

På det 262 ha stora havsområde som omger ön Stora Fagerö förekommer ålgräs, eller bandtång, som arten numera heter. Ålgräsängarna som kallats för Östersjöns motsvarighet till tropikernas korallrev ser utifrån ut som en stillsam levnadsmiljö. Då man tar sig en närmare titt, märker man ändå snabbt att ängarna sprudlar av liv och rörelse. I ålgräsets skydd trivs förutom flera fiskarter också undervattensväxter, räkor och musslor. Ålgräset är klassificerat som en nära hotad art.

Flera av Östersjöns organismer är långt beroende av ålgräsets närvaro och välmående. Otaliga ryggradslösa djur och fiskyngel söker såväl skydd som föda i ängarna som ålgräset bildar på grunda sandbottnar. Ålgräset binder även sanden med hjälp av sitt rotsystem och motverkar på så sätt sandbottnarnas erosion.

”Ålgräset är en art som tagit skada av övergödningen. Grumliga vatten kan i kombination med ökningen av arter som gynnas av övergödningen kväva hela ålgräsängar. Skyddet är ett av tillvägagångssätten med hjälp av vilka vi strävar efter att förbättra havets tillstånds. Minst lika viktigt är det att hejda urlakningen av näringsämnen och att motarbeta klimatförändringen”, berättar Anton Lehtinen som är skyddskoordinator inom arbetet för havsnaturens mångfald på BSAG.

Ägarskap i samspel med naturen

I början av året kontaktade BSAGs havsnatursteam kyrkoherden Tom Sjöblom i Ingå församling. Sjöblom förhöll sig ända från början positivt till förslaget om att skydda havsområdet på fastigheten som hört till församlingen sedan 1300-talet.  Han förde ärendet vidare till kyrkorådet som ansvarar för förvaltningen inom församlingen. Även kyrkorådet såg värdet i förslaget och efter att ha redogjort för några mindre detaljer meddelade församlingen att de vill skydda havsområdet kring Stora Fagerö.

”Havsnatursskyddet bevarar undervattensnaturen på vårt friluftsområde utan att påverka vår verksamhet. Vi har alltid skött om Fagerös land- och skogsområden med en omtanke om naturen och det är glädjande att höra att naturvärdena också sträcker sig under havsytan”, berättar Peter Arnkil. Arnkil har varit en nyckelspelare i skyddsprocessen då han både sitter i kyrkorådet och ansvarar för Stora Fagerös verksamhet och underhåll.

Naturskyddet kräver insatser av flera medverkare

Nästa steg i processen är att Forststyrelsens experter inom undervattensnatur utför en komplementär dykkartering av området. På så sätt kan de slutliga skyddsbegränsningarna riktas möjligast noggrant. Nylands NTM-central har i sin tur hjälp till med att forma skyddsansökningen och med att utreda specifika sakfrågor. Skyddsprocessen har fortskridit mycket snabbt och Ingå församling har redan godkänt de grundläggande skyddsrestriktionerna. Den slutliga versionen framställs på basen av Forststyrelsens karteringar i slutet av sommaren. Därefter skickas ansökan åt NTM-centralen för godkännande och efter det får det nya havsskyddsområdet laga kraft.

”Trots att slutresultatet kommer vara ett privatägt havsskyddsområde, kunde detta inte ha förverkligats utan stödet av Forststyrelsens Naturtjänster och Nylands NTM-central. Finland har tillsammans med EU och FN ställt ett skyddsmål som innebär att vi bör skydda 30 % av alla områden fram till år 2030. Endast genom att säkra tillräckliga statliga resurser för bearbetningen och stödet för naturskyddsprocesser kan vi uppnå detta mål”, fortsätter Anton Lehtinen från BSAG.

Skyddet av Stora Fagerös havsområde förverkligas som en del av Ett Levande Östersjön-projektet som i sin tur finansieras av Ålandsbankens Östersjöprojekt. Samarbetet mellan projekten har pågått redan länge.

”Ett Levande Östersjön-projektet väckte ursprungligen vårt intresse eftersom det lyfte fram havsnaturens mångfald som tema, vilket inte ännu då var så välkänt. Ett mål med projektet är även att utveckla skyddsprocesserna och göra det lättare för privata markägare att skydda sina områden om de så vill. Detta är särskilt viktigt, eftersom forskning visat att merparten av de havsområden som skulle gynnas av naturskydd befinner sig på privatägda havsområden”, berättar Östersjöprojektets ordförande och Ålandsbankens Finlands direktör Anne-Maria Salonius.