Det handlar inte om vad, utan hur – slåtterhöjd

På Carbon Action-plattformen har vi hållit utbildningar i kolinlagrande jordbruk för hundratals jordbrukare, både för Carbon Action-pilotgårdar och Valios mjölkbönder. De som deltagit i utbildningarna kommer i synnerhet ihåg betydelsen av slåtterhöjd för kolinlagring och för att få vallväxter att växa, samt denna bild på mätningar som gjordes på Qvidja gård i Pargas:

Jag blev väldigt nyfiken och ville gärna höra ifall riktningen som kolet flödar i på bilden redan har kunnat bevisas vetenskapligt. Därför bestämde jag mig för att kontakta Laura Heimsch, som på flera sätt är verksam inom Carbon Action. Hon är jordbrukare på en av gårdarna där kolinlagrande jordbruk testas, och därtill bedriver hon forskning i Carbon Action-forskningsnätverket.

På sitt försiktiga forskarsätt berättar Laura att ingen undersökning ännu publicerats i ämnet, men att data insamlas kontinuerligt, och att någonting kan hon nog säga redan nu om observationerna. Nedanför, i kursiv, står information som Laura delat med sig. Jag ska försöka förklara innebörden i meningarna bäst jag kan.

Höj slåtterhöjden

Varför borde slåtterhöjden ökas? Låt oss börja med den enklaste sanningen som alla de som sysslar med foder redan känner till.

Genom en högre slåtterhöjd kan man undvika att jordmaterial blandas med foderhöet.

Det finns också andra kända fakta, såsom att foder som slås med högre stubb inte är så grovt. Men hur inverkar slåtterhöjden på fotosyntesen?

Låg slåtterhöjd avlägsnar en större del assimilerande bladyta än hög slåtterhöjd, vilket leder till att kol inte överförs lika effektivt från atmosfären till ekosystemet.

Fotosyntesen reduceras, eller till och med upphör helt, när vallen slås alltför lågt. Och vad med stress då? Det talas ofta om att stress är skadligt för människor, men skulle det också vara dags att tala om växters stress?

När vallen slås under sin optimala höjd blir växterna stressade, vilket kan inverka negativt på växternas överlevnad.

För mycket stress är skadligt för alla levande organismer. Det gäller alltså inte bara det växten utsätts för då den slås, utan stress kan också påverka vallens välmående under en längre period. Förutom att undvika stress, måste man också ta hand om energiförråden.

Vissa växter lagrar kolhydraterna som behövs för tillväxt i jordstammen, andra i skotten eller vid stambasen. Slår man kontinuerligt i närheten av dessa punkter kan det leda till att växtens energiförråd förminskas, vilket påverkar dess livslängd. Låg slåtterhöjd försämrar också växternas överlevnad, eftersom näringsämnen ständigt används slösaktigt.

Alla vet vi att slöseri blir dyrt i längden… Lyckligtvis kan en ökning av slåtterhöjden också göra vallen mer långlivad och hållbar. Och till och med mindre självdestruktiv!

Låg slåtterhöjd leder till att vallen dödar en del av sin jordstam. Som en följd av detta försvagas närings- och vattenupptagningen, vilket i sin tur leder till en långsammare återhämtning.

Detta påverkar också i vilken riktning kolet flödar: ner i marken eller upp i luften.

Ifall växtpunkten skärs bort regelbundet börjar jordstammens energiförråd sina. Då rör sig kolflödet bort från marken när den borde gå i motsatt riktning: från atmosfären till marken.

Förhållandena spelar också en stor roll: långa perioder med torka kan påverka växtens tillväxtpunkter, och då är slåtterhöjden avgörande!

Torka, eller en lång viloperiod, kan få vallens tillväxtpunkt att stiga högre upp, vilket kan leda till att man med låg slåtterhöjd skär under tillväxtpunkten. Växten blir tvungen att växa igen sig från stambasen och då tas näringsämnen, inklusive kolet, från jordstammen.

Det gäller att vara noggrann. Tillväxtpunkten är inte nödvändigtvis där du tror den är. Som vi konstaterat tidigare, försvårar en låg slåtterhöjd växternas överlevnad, eftersom det leder till att växten då hela tiden måste använda mera näringsämnen än den har råd med. Som en följd av detta kan det också uppstå ett ogräsproblem.

Låg slåtterhöjd kan leda till att växter som växer från stambasen, som till exempel timotej, dör. Detta kan leda till bland annat ogräsproblem.

Vid kemisk ogräsbekämpning förekommer andra slags problem, och därför är en tätvuxen vall det effektivaste skyddet mot ogräs.

Bekämpningsmedel försvagar vallväxternas förmåga att ta upp vatten och näringsämnen från marken, men också mineralgödselmedel begränsar också utvecklingen av jordstammen.

Att höja slåtterhöjden verkar alltså fungera, men vilken är den optimala slåtterhöjden?

Det optimala vore att slå vid ungefär en tredjedel av vallens höjd, men max. 50 %, speciellt i vallar med flera olika växtarter, där tillväxtpunkternas läge varierar.

Låter bra, men i praktiken är det inte möjligt att öka slåtterhöjden så mycket om det är meningen att använda vallen som foder. Laura funderar och säger att det vore bra ifall man slog högst 70 % av vallen på en gång.

Personligen uppmuntrar jag till att försöka öka slåtterhöjden på gröngödselvallen, och det kan löna sig att öka höjden till 15 cm på fodervall också. Detta har jag lärt mig av experter på Carbon Action utbildning i kolinlagrande jordbruk.

Forskning som utförs i Qvidja

• Som en del av Carbon Action bedriver Meteorologiska institutet forskning i Qvidja om kolflöden och kolinlagring i åkermarkerna.
• I Qvidja undersöks bland annat skillnaderna mellan slåtterhöjd på 6 cm och 15 cm med hjälp av kammarmätningar.
• Den kontinuerliga flödesmätningen övervakar kolutbytet för fodervall för tredje sommaren i rad. Under den första sommaren var slåtterhöjden 6 cm och under den andra 15 cm. Nu under det tredje året är det meningen att slå på 15 cm höjd igen. Vallen har berikats med nya växtarter under det gångna året.
• Man kunde tydligt se effekten av den låga slåtterhöjden år 2018 på vallen. Åkern torkade och vallen blev alldeles brun. Det regnade lika lite i juni 2019 som 2018, men vallen torkade inte och åkern höll sig grön hela sommaren. Detta kunde man tydligt observera i koldioxidmätningarna och i satellitdata.

Sammanfattat

Sammanfattningsvis kan man säga att fördelen med att öka slåtterhöjden är att gräset har en chans att överleva även under svåra förhållanden. Slåtterhöjdens positiva inverkan på skördmängden syns nödvändigtvis inte ännu på ett eller två år. Men när vallen inte slås upprepade gånger nära tillväxtpunkten får man en mera långlivad vall, som förblir tätare och friskare, lagrar mer kol och förbättrar markstrukturen med sitt rotsystem.

Att öka slåtterhöjden är lätt på vissa slåttermaskiner, medan man på andra får kämpa med mera justering och inlärning, men det är inte alls omöjligt. Det är ingen raketforskning heller. Ifall man inte slår själv lönar det sig att fråga den entreprenör man anlitar om hur slåtterhöjden kunde ökas. Entreprenörer är säkert uppfinningsrika ifall det finns en efterfrågan. Jag har till och med hört att på vissa områden i Finland är ökning av slåtterhöjden en helt vanlig åtgärd.

Jag tror att detta är en av de mest lovande snabblösningarna till en mångnyttig åtgärd inom kolinlagrandede jordbruk. Situationen i fråga gagnar inte bara odlare, utan också åkern och miljön. Vi ser fram emot en vetenskaplig publikation om ämnet.

Text: Sanna Söderlund, utbildningschef, jordbrukarsamarbete, Baltic Sea Action Group