De här jordbrukarna testar odling som förbättrar markens bördighet och skyddar Östersjön

Vattenvänliga odlingsmetoder är ofta mångnyttiga. Förutom att de minskar riskerna för erosion och utlakning av näringsämnen till vattendragen kan flertalet av metoderna hjälpa till att höja mullhalten, förbättra bördigheten och odlingssäkerheten, samt öka inlagringen av kol i marken. Men det är inte alldeles enkelt att prova på nya metoder och veta hur man ska bära sig åt.

Därför har vi träffat Niklas Hyvärinen och Johnny Wickström som börjat utnyttja metoder som ska gynna både odlingen och Östersjön. De har tillsammans med växtodlingsrådgivare Emil Hästbacka från Nylands Svenska Lantbrukssällskap gjort upp odlingsplaner inklusive gödslingsplaner för sina gårdar. Både Niklas och Johnny deltar i Projektet Raseborgs å och testar tillsammans med tre andra pilotgårdar på vattenvänliga odlingsmetoder. Läs mera om vattenvänliga odlingsmetoder som testas på en annan pilotgård.

På Bredslätt gård odlar Niklas Hyvärinen vårspannmål och bondbönor på 52 hektar åker. Han tog över gården år 2020. På Storberg gård odlar Johnny Wickström vårspannmål och lite oljeväxter på 65 ha.

Höstsådda grödor ökar växttäcket vintertid

Både Johnny och Niklas strävar efter att utöka det vintertida växttäcket på sina åkrar. På både Bredslätt gård och Storberg gård såddes i år höstvete efter tröskningen av tidigt korn. Tack vare den tidiga skörden fanns det gott om tid att så en ny höstsådd gröda. Båda gårdarna har odlat höstgrödor förut, men det är många år sedan sist. Bredslätt gård har såväl goda som mindre bra erfarenheter av höstgrödor. Johnny på Storberg gård har tidigare odlat höstråg med mycket långt strå som var besvärligt att tröska, men gav bra skörd så Johnny är intresserad att testa på olika sorters höstgrödor de kommande åren.

Höstsädens rotsystem är djupare och större än vårsädens, så den förbättrar markstrukturen och tillför mer organiskt material i marken. Dessutom kan den öka kolinlagringen då assimilationen fortsätter till sent på hösten och börjar igen tidigt på våren.

Mångsidiga fånggrödor

På Bredslätt gård testade Niklas Hyvärinen på fånggrödor för första gången i år. Fånggrödan ska få bli kvar över vintern som växttäcke. Ju bättre bestånd och större rotsystem man får till stånd, desto större är nyttan av fånggrödorna. En tidig sådd, samt en lätt nedmyllning av fröna förbättrar fånggrödans förutsättningar.

Niklas Hyvärinen testade på två olika sätt att så in fånggrödorna. På ena delen av åkern harvade han först, sedan sådde han fånggrödan genom att köra över åkern med en fyrhjuling och centrifugalspridare. Till slut sådde han korn med såmaskin. På andra delen av åkern spred han fånggrödornas frön på åkerns yta efter sådden av korn.

Sommarens väderlek var en riktig prövning. En del av fånggrödearealen översvämmades i början av sommaren, sedan stekte solen åkern vecka efter vecka. Den del av fånggrödan som såddes på åkerns yta grodde dåligt. Den del av fånggrödan som myllades in grodde klart bättre, men inte heller den gav ett så bra växttäcke som hade önskats, berättar Niklas.

På Storberg gård har Johnny odlat fånggrödor på ca 20–25 procent av åkrarna i ungefär fem år nu. Tidigare år bestod fånggrödan av endast vitklöver som såddes på ytan efter ogräsbekämpningen. Den grodde inte så bra och växte främst i sprutspåren, berättar Johnny.

I år sådde han en mångsidigare blandning som innehöll timotej, engelskt rajgräs, ängsvingel och rörsvingel. Fånggrödan såddes efter harvningen före sådden av spannmål. Fånggrödan grodde bättre än tidigare år, men på grund av den torra sommaren blev den inte heltäckande.

En fånggröda som består av en blandning av flera växter kan ge fler fördelar än en fånggröda som består av bara en växt. I en blandning kan till exempel gräsväxter ta upp lösligt kväve från marken samtidigt som klöver fixerar kväve från atmosfären. Växter med olika sorters rotsystem påverkar marken på olika sätt och kan mera effektivt förbättra markstrukturen.

Anpassad markbearbetning

På Bredslätt gård plöjer Niklas en stor del av åkerarealen på hösten och kultiverar en mindre del. I år testade han att plöja de åkrar som sluttar ner mot Raseborgs å åt andra hållet än tidigare. Enligt gammal vana har man på gården plöjt de här åkrarna så att tiltorna löpt uppifrån ner mot ån. Nu plöjde Niklas så att tiltorna löper längs med ån i stället. Det här för att förhoppningsvis minska på mängden vatten och jord som rinner från åkern till ån, förklarar han.

En del av Bredslätt gårds åkrar översvämmas vanligtvis såväl höst, vinter som vår. I år var det inte tillräckligt, utan det kom rikliga regn efter sådden vilket resulterade i att åkrarna översvämmades under sommaren också.

Åkrarna som lätt översvämmas kommer att ingå i en våtmark som projektet Raseborgs å planerat tillsammans med det lokala dikningsbolaget. Våtmarken blir en del av en naturenlig rensning av hela åfåran. Våtmarker håller kvar fasta partiklar och näringsämnen och främjar därför vattenskyddet, men de minskar också på översvämningsskador och kan vara till nytta för odlingen till exempel som reservoar för bevattningsvatten.

Vattenvänliga och mångnyttiga odlingsmetoder Bredslätt gård och Storberg gård testar på:

Bredslätt gård:

• Odling av höstvete
• Odling av fånggrödor
• Ändring av plöjningsriktning
• Våtmark på skiften som översvämmas regelbundet

Storberg gård:

• Odling av höstvete
• Flera arter i fånggrödeblandningen
• Bättre inmyllning vid sådd av fånggrödans frön

Text: Anne Antman och Emma Wickman