Förbättring av odlingsskicket på arrenderade åkrar

I Finland finns 2,2 miljoner hektar åkermark, varav den arrenderade andelen utgör cirka 37 %. Andelen arrendeåkrar är alltså betydande och de förekommer i alla regioner.

De finska åkermarkerna lider i allmänhet av en stor underhållsskuld, men vissa problem, som till exempel lågt pH och brister i vattenhushållningen, är mer framträdande på arrenderade åkrar.

En orsak till detta fenomen är att arrendeavtalen oftast endast varar i cirka 3–5 år. De korta kontrakten bidrar till osäkerhet ur odlingssynpunkt och uppmuntrar inte jordbrukarna att investera i nödvändiga grundförbättringar.

Många markägare anser att det är på arrendatorns ansvar att stå för grundförbättringarna på åkrarna. Genom att investera i odlingsskicket kunde markägaren dock öka avkastningen på sina åkrar, vilket i slutändan skulle återspeglas i värdet av marken.

Genom att satsa på odlingsskicket även på arrendeåkrar skulle man kunna minska jordbrukets miljöbelastning, samt öka skördesäkerheten och därigenom stärka hållbarheten i den finska livsmedelsproduktionen.

Information för markägare, jordbrukare och beslutsfattare

Projektet strävar efter att i första hand nå ut till markägare som inte själva brukar sin mark. Målgruppen kommer att informeras om varför och hur det i samarbete med arrendatorerna lönar sig att sköta om odlingsskicket på de utarrenderade åkrarna. Vi uppmuntrar också arrendatorerna att ta upp frågor kring markhälsa med sina hyresvärdar.

Därtill består en målgrupp av beslutsfattare. Projektet sprider information om problem som är förknippade med arrendeåkrar och hur man genom reglering kan bidra till att lösa dem.

Projektpartnernas roller

Jordägarnas Förbund är en intressebevaknings- och rådgivningsorganisation för markägare. Deras roll i projektet är att förmedla markägarnas behov och se till att medlemmar informeras om projektet.

Verksamhetsledare Kimmo Collander betonar att arrendeavtalen kräver en hel del expertis från båda parter: ”Ägarna kan ha fjärmats från aktivt jordbruk och deras kunskap om hur man håller fälten i gott skick kan behöva förbättras. Detta är viktigt för att upprätthålla värdet på åkrarna, men också för att minska åkrarnas belastning på vattendragen.”

Jord- och skogsbruksproducenternas centralförbund (MTK) företräder jordbrukare, skogsägare och landsbygdsföretagare, har som uppgift i projektet att främja jordbrukarnas behov och se till att MTK:s jordbrukarmedlemmar informeras om projektet.

Airi Kulmala, MTK:s miljöexpert för vattenskydd inom jord- och skogsbruket, betonar behovet av ökad interaktion mellan parterna i samband med arrendeavtalen: ”Genom att öka dialogen mellan markägaren och arrendatorn kan vi påverka arrendeavtalens innehåll och varighet. Båda parter behöver samarbeta för att åstadkomma de olika nyttorna som god markhälsa medför.”  

Projektet är tvåspråkigt och de svenskspråkiga lantbrukarnas perspektiv företräds av Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC.

Som en konkret åtgärd föreslår SLC:s Rikard Korkman ett tillägg till avtalsmodellerna: ”De modeller som skapats för att stödja dialogen mellan jordbrukare och markägare borde utvecklas. Om avtalsmodellerna innehöll ett avsnitt om åkrarnas odlingsskick skulle frågan naturligt komma upp i arrendeförhandlingarna.”

Andra viktiga samarbetspartners

Flera kommuner äger åkrar som de arrenderar ut till jordbrukare. BSAG samarbetar med Vanda stad, som åtagit sig att främja regenerativt jordbruk på sina åkrar. Även flera andra kommuner har pågående projekt kring markhälsa, eller planer på att genomföra sådana.

Även om kommunerna står för en relativt liten andel av arrendeåkrarna, är det viktigt för vårt projekt att arbeta med banbrytande kommuner som experimenterar med nya metoder.

Vi kommer att hålla en aktiv dialog med våra partner om arrendeåkrarnas odlingsskick och ta upp både flaskhalsarna och de bästa tillvägagångssätten för att lösa problemen..

Önskat resultat: mer samarbete för odlingsmarkernas skick

Samarbetet och dialogen mellan markägare och arrendatorer ökar, vilket innebär att man i framtiden kommer att i allt högre grad beakta frågor kring förbättringen av odlingsskicket i arrendeavtalen. Skördeproduktionsförmågan förbättras, vilket gynnar jordbrukaren i form av ökad inkomst och ägaren i form av ökat värde på åkrarna.

Att förbättra markhälsan har ett flertal positiva effekter. När åkermarken återhämtat sig kan grödorna produceras med färre yttre insatsmedel, vilket förbättrar resurseffektiviteten.

Ytterligare kommer Finlands livsmedelssäkerhet och jordbrukets anpassning till klimatförändringarna förbättras, eftersom åkrar i gott skick är mer motståndskraftiga mot extrema väderförhållanden. Åkrarnas miljöbelastning minskar, vilket främjar vattendragen, klimatet och den biologiska mångfalden.