Podcasten Odlingsmark: Holistiskt tänkande och experiment på Krämars gård
I det fjärde och sista avsnittet av den första säsongen av podcasten Odlingsmark besöker vi Nina Långstedt på Krämars gård. Ett brinnande intresse för att lära sig mera och testa på nya saker samt förstärka den biologiska mångfalden och bekämpa klimatförändringen gör att Nina kontinuerligt utvecklar sin verksamhet. Hon vill se hur långt man kan utveckla holistisk odling på en relativt stor gård.
Avsnittet finns också på Soundcloud.
Nina Långstedt är jordbrukare i sjunde generationen. Hon är agrolog och har utbildat sig i permakultur och regenerativt jordbruk. ”Jag tänker aldrig sluta studera,” säger Nina. Krämars är en växtodlingsgård som Nina odlade konventionellt i flera år men sedan 11 år tillbaka är odlingen ekologisk. Regenerativa metoder har Nina utnyttjat i tre år. Det var en lång process som har lett fram till nuläget som är regenerativt jorbruk, berättar Nina. Men det hela började med att hon kom till insikten om att jordhälsan försämrats på grund av de sätt som hon odlade på tidigare. Insikten ledde till att Nina började fundera på att göra saker på ett annorlunda sätt.
Nu fokuserar Nina på jordhälsan och tillämpar det regenerativa jordbrukets grundprinciper. Gården följer en femårig växtföljd, Nina lämnar aldrig marken bar mera än några veckor av året och strävar efter att ta hand om mångfalden ovan och under markytan. Det sker bland annat genom att använda en mångsidig blandning av fånggrödor. Just nu växer 21 sorters fånggrödor på gården. ”Det var någon som sa att när man inte kommer ihåg vilka alla sorter man har är blandningen tillräckligt mångsidig,” berättar Nina. Nina tar markorganismerna i beaktande också genom att störa marken så lite som möjligt. Markens system är fantastiskt och man får vara ödmjuk inför det, tänker Nina. Nina har ändå inte slutat plöja, eftersom hon tycker det behövs ibland.
Betande idisslare kan gynna jordhälsan på många sätt. Krämars gård har inte idisslare, men i år försöker Nina genom ett experiment med ferment ta reda på om det är möjligt att få några av de nyttor som betande djur medför utan själva djuren. I djurens matsmältningssystem finns samma typ av flora som i fermentet, de kan påverka nedbrytningsprocesserna i jorden på ett positivt sätt.
Nina håller också på med många andra experiment, bland annat med biokol för jordförbättring och med trädjordbruk för att förstärka den biologiska mångfalden. Nina tänker också att man genom att förstärka mångfalden och upprätthålla balansen kan i någon mån undvika skadedjur. Skadedjur har också sin uppgift i ekosystemet, men nu finns de ofta i fel proportioner och då ställer de till problem, tänker hon.
Hurdana experiment har Nina gjort tidigare? Hur gör hon för att se till att marken alltid är grön? Vad sporrar henne att koncentrera sig på jordhälsan? Och hur tänker hon utveckla sitt jordbruk i fortsättningen? Lyssna på avsnittet ovan för att höra mer!
