Skip to content

Den biologiska mångfalden – Östersjöns sinande kraft 

Under ytan lever en mångsidig skara olika växter, alger och djur i Östersjön. Artrikedomen bland djur- och växter kallas för biologisk mångfald, eller biodiversitet. På grund av övergödningen, klimatförändringarna och annan form av människopåverkan är den biologiska mångfalden i Östersjön hotad. Genom att skydda värdefulla undervattensområden kan vi säkerställa arternas överlevnad och möjliggöra återhämtning av Östersjön i framtiden.

Vedenalaiset kasvit (ahvenvita) jotka kasvavat kohti pintaa. Vesi on kirkas valoisa.

Biologisk mångfald ökar havets motståndskraft

Ju mer blandad och mångsidig artpopulationen är, desto bättre kan de olika arterna anpassa sig till växlande omständigheter. Mångfalden är som havets motståndskraft: den hjälper havsnaturen att anpassa sig till olika förändringar.

I Östersjön klarar sig dock endast de arter som anpassat sig till det saltfattiga vattnet. Detta gör Östersjöns ekosystem speciellt, men också väldigt känsligt och sårbart. Förlusten av bara en art kan få dramatiska konsekvenser

Skyddet av den biologiska mångfalden kräver konkreta åtgärder – på land och till sjöss

Östersjöns artrikedom hotas av övergödningen och klimatförändringarna, eftersom dessa förändrar havets levnadsvillkor. I takt med att problemen fortskrider försämras livsmiljöerna för vissa växter, djur och alger, medan andra arter, så som snabbväxande trådalger, tar över deras livsrum. När det sker är förändringarna också ofta synliga för oss människor och då lägger vi märke till utarmningen och förändringen av den biologiska mångfalden i havet.

Skyddet av Östersjöns artrikedom är ett av BSAG:s viktigaste mål. Genom att inrätta nya skyddsområden på platser med värdefulla naturvärden kan man stödja den biologiska mångfalden i Östersjön. Även genom att minska belastningen på havet, till exempel med regenerativt jordbruk och ansvarsfull sjöfart, förbättrar vi havet som livsmiljö för dess djur- och växtarter.

Vi kan alla värna om den biologiska mångfalden i Östersjön i vår egen vardag. Allting är sammankopplat i ett ekosystem. Att skydda Östersjön och bromsa klimatförändringarna och artförlusten är därför att skydda allt liv.

Meren pinnan alta näkyy aalto ja kalliopohja missä kasvaa rihmalevää ja rakkohaurua.
Övergödningen, klimatförändringarna och olika former av människopåverkan hotar Östersjöns känsliga natur.

*

Artförlusten gör Östersjöns ekosystem ännu mer sårbara för klimatförändringarnas följder.

Marina skyddsområden säkrar artrikedomen

För att värna om Östersjönaturen finns det olika slags skyddsområden, till exempel nationalparker. Skyddsbesluten fattas dock ofta utifrån de värden som kan ses ovan på havsytan.

Skyddet av värdefull undervattensnatur i Östersjön har bara kommit i gång nyligen, men de mest värdefulla platserna då det kommer till biologisk mångfald känner vi redan till, tack vare VELMU-kartläggningarna. EU:s mål att skydda 30 % av havsområdena till år 2030 påskyndar skyddsarbetet. Nu gäller det bara att se till att skyddet riktas mot platser där artrikedomen är stor.

Genom att skydda värdefulla undervattensområden kan vi bidra till att de arter som kännetecknar Östersjön överlever. Om tillståndet i havet förbättras, kan arterna börja spridas från de skyddade områdena tillbaka till andra platser också.

Matalan rantaveden pinnan alla kasvaa runsaasti rakkohaurua.
Blåstången bildar livsviktiga miljöer för flera Östersjöarter. Blåstång är en nyckelart som upprätthåller en stor del av artrikedomen i havet.

Privata skyddsområden skyddar artrikedomen

De för naturen mest värdefulla undervattensområdena finns nära stränderna. Eftersom de ofta är privatägda behövs även privata skyddsområden.

BSAG har varit med och grundat det största privata skyddsområdet i Skärgårdshavet runt ön Gullkrona. I vattenområdena kring ön skyddades 4800 hektar undervattensnatur. Slutligen ansökte 22 medlemmar av fiskelaget, däribland Forststyrelsen, enhälligt om skydd för Gullkrona vattenområden.

Biodiversiteten i Skärgårdshavet gynnas av Gullkrona skyddsområde. Desto viktigare är det, ifall pilotprojektet i Gullkrona banar väg för flera privata skyddsområden i framtiden.

KONTAKTA OSS

Anton Lehtinen

Skyddskoordinator, marinbiologisk mångfald

+358 40 041 0878

anton.lehtinen@bsag.fi

Anna Klemelä

Projektchef, marinbiologisk mångfald; Kommunikationsspecialist

+358 44 376 7511

anna.klemela@bsag.fi

AKTUELLT

image/svg+xml